Sidor

lördag 5 november 2016

Direktavkastning eller utdelningstillväxt

Noterar att det i bloggflödet har börjat pratas en del om direktavkastning kontra utdelningstillväxt. Pengar nu eller pengar senare? Jag tänkte räkna på detta, och använder mig av siffror från börsdata.se för två vanliga bolag: Telia, som har en hög direktavkastning (snitt 6,8% på 5 år) men låg utdelningstillväxt (1,5% årligen på 5 år), och Assa Abloy, som har en låg direktavkastning (snitt 1,9% på 5 år) men hög utdelningstillväxt (14,7% årligen på 5 år). Uträkningarna gör det vanskliga antagandet att dessa siffror kommer att bestå under väldigt, väldigt många år, men visar ändå på det väsentliga. I räkneexemplet utgår vi från en initial investering på 10.000 kr i respektive bolag, men storleken på investeringen kommer inte att ha någon påverkan på resultatet av jämförelsen.

Diagram för utdelning över tid vid två olika fall.

Som diagrammet visar så ger den högre direktavkastningen i Telia betydligt mer pengar initialt, men den ständigt ökande utdelningen i Assa gör att efter 10 år är den förväntade utdelningen på de nu köpta Assa-aktierna högre än på Telia-aktierna. Vän av direktavkastning säger ju då: "Ja, men Telia har ju utklassat Assa fram till dess, och genererat mer pengar på under tidens gång.” Detta är sant, så vi tar och tittar på ett diagram över den ackumulerade utdelningen för detta räkneexempel:

Diagram för ackumulerad utdelning över tid för två exempel.

Vi ser nu att det tar 17 år innan de sammanlagda utdelningarna från Assa-aktierna går om den sammanlagda utdelningen från Telia-aktierna. Det gäller att vara långsiktig för att tjäna pengar på utdelningstillväxt med andra ord, men för den långsiktige är det här pengarna finns: ytterligare 5 år senare överstiger de sammanlagda utdelningarna från Assa utdelningarna från Telia med 50%, och ytterligare 3 år senare har du fått dubbelt så mycket i utdelning över tiden från Assa som från Telia.

Jamen, om man återinvesterar utdelningen då? Den initialt högre utdelningen i Telia gör ju att man får fler aktier som ger utdelning vid återinvestering än man får i Assa! Låt oss räkna på detta. Nu blir det väldigt många antaganden utsträckta över väldigt lång tid, så teori och praktik kan skilja ganska mycket här. Allt annat lika borde aktiekursen följa utdelningstillväxten. Om vinsten och utdelningen går upp 10% med stillastående kurs innebär detta att direktavkastningen skjuter i höjden. Hög direktavkastning och utdelningstillväxt skapar köptryck, och därmed kommer aktiekursen att pressas upp. Tittar vi på den femårsperiod vi hittills använt oss av i räkneexemplen har Assa stigit med  204%, eller 24,9% per år. Telia har samtidigt backat med 23,2%, alltså -5,14% per år! (Exklusive utdelningar.) Vi gör här det förenklade antagandet att aktiekursen följer utdelningsökningen så att direktavkastningen är konstant. Sett till den senaste femårsperioden så ger vi alltså Telia en fördel och Assa en nackdel i detta räkneexempel.

Diagram för ackumulerad återinvesterad utdelning över tid för två exempel.

Nu ser vi att det förvisso tar 21 år innan den ackumulerade utdelningen från Assa-aktierna överstiger den från Telia-aktierna, men att utdelningstillväxt ändå slår direktavkastning för den långsiktige.

Nu är ju utdelningen inte allt. Värt att notera är att den initiala investeringen på 10.000 kr i Telia har i detta sista räkneexempel stigit i värde till 32.975 kr efter 21 år. Den initiala investeringen i Assa Abloy om 10.000 kr har på samma tid stigit i värde till 240.196 kr!

Återigen: jag har här använt en förenklad beräkningsmodell och antagandet att bolagen för överskådlig framtid kommer att prestera som de i snitt gjort de senaste fem åren. Det finns väldigt många om i denna modell som gör att dess överensstämmelse med verkligheten kan komma att skilja sig rejält, men den visar ändå klart på en sak: för den tålmodige och långsiktige så utklassar utdelningstillväxt direktavkastning med råge!

2 kommentarer:

  1. Tack för ett intressant inlägg.

    Det finns fördelar med båda typerna, men jag tror man ska försöka blanda dem för att få en hygglig direktavkastning på portföljen i helhet men även en någorlunda bra utdelningstillväxt.

    Samtidigt får man ta hänsyn till sin livssituation om man har tänkt att konsumera utdelningarna. En lite äldre person bör kanske övervikta High Yield för att få kassaflöde med en gång, medan en yngre person (som har tiden på sin sida) bör ha lite mer i de med fin utdelningstillväxt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt klart är det så! Även i det mest utdelningstillväxtvänliga räkneexemplet tog det ju 10 år innan utdelningstillväxt slog high yield. Att en placering har stor potential 20 år i framtiden har ju ingen betydelse om du ändå tänkt spendera pengarna efter 5 år. Som alltid gäller det att ta hänsyn till sin egen situation och förutsättningar när man väljer hur man ska placera sina pengar.

      Radera